I Sverige används närmare en miljon försöksdjur varje år. Vi ger djuren olika virus, förändrar deras DNA, dödar dräktiga djur för att studera deras foster, syr igen deras ögon, förlamar dem, kapar deras tår, bränner dem levande, utsätter dem för extrema temperaturer, tillför olika irriterande ämnen för ögonen och deras hud och tvingar dem andas in giftiga ämnen. Alla dessa grymheter görs i forskningens namn, bakom låsta dörrar och taggtrådsbeklädda staket väl undangömda för allmänheten. Det sker i lab­oratorier tillhörande universitet, sjukhus, forsk­nings­institut och övriga företag. Djurrätts­alliansen väljer att belysa lab­orato­rierna och göra försöksdjurens verklighet känd för allmänheten genom att publicera deras adresser samt beskriva en del av de försök som de utför.

Vilka djur används i djurförsök?

De vanligaste försöksdjuren är råttor, möss och fiskar. Utöver dem används även apor, hamstrar, katter, illrar, kaniner, marsvin, grisar, hundar, får, fåglar, gerbiler och många andra djurarter. De djur som används i djurförsök ska enligt lag vara uppfödda för ända­målet och komma från en destinationsuppfödning, som föder upp och säljer försöksdjur. Vissa djurarter är dock undantagna från det kravet. Många djur som föds upp till djurförsök är genmodifierade och bygger på en teknik där man antingen slår ut eller sätter in olika gener hos djuren. I dagsläget finns det så kallade djurmodeller för väldigt många sjukdomar. Användningen av genmodifierade djur ökar konstant.

”Etiska” nämnder godkänner 99% av djurförsöken

Enligt rådande svensk och europeisk djurskyddslagstiftning får djurförsök användas endast om forskningssyftet inte kan uppnås med andra metoder. I Sverige är det förbjudet att utföra djurförsök om de inte först granskats och godkänts av en av de sju djurförsöksetiska nämnder som finns. Detta krav infördes 1979. Nämnderna domineras av personer som själva utför eller arbetar med djurförsök och därmed har grund­inställ­ningen att djurförsök är etiskt försvarbart. I nämnderna sitter även ett antal personer som är politiker eller från djurskyddsföreningar som ska representera folket. Deras uppgift är att väga påverkan på djuren mot nyttan av försöket. De djurförsöksetiska nämnderna ska diskutera etik kring djurförsök, men det kommer ofta i skymundan för mer tekniska och veterinärmedicinska frågor. Nämnderna har även möjlighet att göra undantag från djurskyddslagen och tillföra mer lidande för djuren. I dagsläget godkänns ungefär 99 procent av ansökningarna till de djurförsöketiska nämnderna. Det fåtal gånger ett försök avslås beror det oftast på grund av någon teknikalitet med ansökan och väldigt sällan för att en djuretisk diskussion ägt rum.

Försöksdjurens stressande vardag

I Sverige finns det ett stort antal djurförsökslaboratorier och under de senaste åren har de gått från mindre djuravdelningar till stora, centrala anläggningar där djuren lever på en väldigt begränsad yta. De flesta försöksdjur sitter i små burar hela sina liv och det mesta kontrolleras, till exempel temperatur, föda, lufttillförsel, ljus med mer. Förutom försöken de ingår i så hålls de alltså på liten yta, många gånger utan stimulans och möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Råttor, som till exempel sitter på bakbenen för att vädra och få en överblick kan inte göra det då burhöjden är alldeles för låg. De saknar även bon att söka skydd i och är ständigt exponerade i de genomskinliga burarna vilket är oerhört stressande för dem. Hundar hålls i burar eller kennlar inomhus på laboratorierna och katter många gånger i grupper i små, fönsterlösa rum. Många kaniner hålls fortfarande ensamma och i burar så små att de inte ens kan ligga utsträckta. Möss blir så stressade och understimulerade att de biter av varandra morrhåren bara för att ha något att göra. Så ser försöksdjurens verklighet ut och försöken kan pågå allt från dagar till månader eller till och med år.

Knapp satsning på alternativ

Djurrättsalliansen är positiva till forskning och vetenskapliga framsteg, men inte till vilket pris som helst. Det finns alternativ till många av de djurförsök som utförs idag, ofta baserade på mänskliga celler eller modeller. Dessvärre satsas det alldeles för lite på forskning som inte innefattar djur och det finns inte alternativ till alla djurförsök i dagsläget. Men det betyder inte att det är rättfärdigat att utföra de försöken på djur. Vi tror att majoriteten av folket skulle vara emot försök på människor som utfördes mot deras vilja även om det skulle leda till stora framsteg i sökandet efter vaccin och botemedel mot olika sjukdomar. Samma kriterier bör även gälla andra djur då de – precis som vi – är kännande, levande varelser. Vi måste hitta sätt att forska och nå framsteg utan att göra våld på andra.

Modern forskning utan djur

Många tror att utan djurförsök så kommer forskningen kring livshotande sjukdomar som AIDS och cancer upphöra, men redan i dagsläget sker en stor del av den forskningen utan utnyttjande av djur. Som exempel kan nämnas att en majoritet av universiteten i USA – inklusive Harvard, Stanford och Yale – har ersatt studier med levande djur i fysiologi, farmakologi och i kirurgiska utbildningar med djurfria metoder. Några av de nya studiemetoderna innefattar istället observation under operationer, mänskliga simu­ler­ingar hos patienter, användandet av människolik donerade till medicinsk forskning, sofistikerade datorprogram och mycket annat.

Flera djurförsök förbjudna

I Sverige är det sedan 2003 förbjudet att göra djurförsök på människoapor (schimpanser, dvärgschimpanser, gorillor, orangutanger) och nio arter av gibbonapor. Dessvärre är det fortfarande tillåtet att utföra experiment på andra apor och i Sverige finns det enda laboratoriet i Skandinavien som fortfarande använder apor i djurförsök. På Astrid Fagraeus Laboratorium (tidigare SBL/SMI) utnyttjas makaker i djurförsök. De kommer från en uppfödning i Kina, ett land som helt saknar djurskyddslagar och transporteras sedan långt för att användas i djurförsök. Dessa apor har aldrig haft rätten till sina egna liv.

Djurrättsalliansen har startat kampanjen Stoppa Primatförsöken för att sprida information, väcka opinion och slutligen få igenom ett förbud mot användning av primater i djurförsök, både i Sverige och inom EU. Djurrättsalliansen har tidigare i ett samarbete med Animal Defenders International och Smittskyddsinstitutet varit delaktiga i att rädda tre apor från laboratoriet och sedan omplacerat dem på ett så kallat sanctuary i England, där de lever än i dag.

Kosmetikatester på djur är förbudet inom EU och den 11 mars 2013 infördes ett förbud mot försäljning av produkter med ingredienser som djurtestats efter detta datum. Även i Indien, Israel, Nya Zealand och delstaten São Paulo i Brasilien har förbjudit användningen av djurförsök för kosmetika och hygienprodukter.

Mer information om djurförsök:

Physicians Committee for Responsible Medicine
www.pcrm.org
Forska utan djurförsök
www.forskautandjurforsok.se